MASKOT
Karaktäristik av hans personlighet under valptiden:
- Pytteliten valp vid födseln och hela tiden minst en månad efter syskonen utvecklingsmässigt.
- Liten, mjuk och len som sin släkting Elving. Stora "toffeltassar" som vinklades lite utåt när han gick. Ganska klantig i början, men rörelserna förbättrades ju mer han skuttade runt. Dock fortfarande ostadig vid sex månaders ålder.
- Satte i tassarna "fel" och nötte klorna ända in till pulpan. Endast sporrarna behövde klippas, vilket skedde utan problem.
- Tog lång tid att vänja vid halsband och sele, men när han väl började gå med på promenader ville han gärna bråka med de stora och hänga i deras koppel.
- Älskade att plocka upp skräp och tugga på allt som var löst. Hade svårt att gå på samma gång.
- Ville inte gå alls om det var blött på marken.
- Bars i ryggsäck till cirka fyra månaders ålder, men var inte alltid med på saken. Bet Matte i fingrarna, så det var inget nöje.
- Rädd för trappor. Lärde sig till sist att gå uppför, men nedför var mycket svårare.
- Ständigt smutsig och kladdig om tassar och öron.
- En osanitär katastrof, men kunde så småningom förmås att kissa på kommando på tidningarna i badrummet.
- Bitig, kaxig och oberoende. Sov gärna i ett annat rum de första månaderna, men flyttade senare in till Matte och Elving på soffan.
- Fasligt skällig och begiven på att morra och kampa, men märkligt nog snäll och tyst i buren.
- Orädd för djur och människor. Ville leka med alla djur.
- Hämningslös skitätare och drack även gärna sin egen urin.
- Gick lös på skor, koppel och inredning hemma, men tuggade egentligen inte sönder särskilt mycket.
- Rädd för åska och andra höga plötsliga ljud, typ motorcykelbuller och smällare.
- Matgalen. Åt och tålde det mesta.
- Inga problem med att åka bil. Somnade lugnt i buren men kunde även sitta i Mattes knä (fast han bets)
- Sov gärna ovanpå alla sakerna i leksakslådan.
- Alltid redo för bus.
- Tittade på TV och dator med stort intresse, men verkade mer fascinerad av rörelse och ljud än motivet..
- Viftade inte mycket på sin lilla kroksvans
- Hade vid sex månaders ålder ännu inte börjat lyfta benet och var inte heller intresserad av andra hundars markeringar.
|
