|
Januari var kall och snöig - något som bägge beaglarna uppskattade.
Beaglarna fick en ny möbel i hundrummet på museet, ett litet bord som de kunde hoppa upp på för att sitta och titta ut genom fönstret. Mille ansåg att det var farligt och skuttade genast ned igen, men Tumle utnyttjade det flitigt... även för att ligga i förmiddagssolen och gona sig.
Snön låg kvar hela februari. Mycket djup snö denna vinter!
Den låg kvar även en bra bit in i mars.
Tumle fyllde 12 år den 22 mars.
I april kom äntligen våren. Matte grävde upp komposten och utökade terrassen och beaglarna "hjälpte till" efter bästa förmåga.
Den 19 maj förlorade lillasyster Jaffa sitt ena öga pga glaukom och hon blev blind även på det andra. Det hela var mycket sorgligt, men Jaffa återhämtade sig och fortsatte att vara en glad och lekfull hund.
Den 26 maj fick "kusinhunden" Tara fyra små rödbruna jaktlabbevalpar.
I juni blev det varmt - ALLTFÖR varmt, enligt beaglarna!
Den 7 juni fyllde Mille 10 år.
Även juli blev en varm månad.
Den 10 juli blev Mille ormbiten i nosen. Han svullnade upp förskräckligt och såg grotesk ut i ett par dygn, men efter behandling med vila och kortison återtog han så småningom sina vanliga ansiktsproportioner.
Tumle fick bara ett getingstick i baktassen, men det var inte alls "BARA"... åtminstone inte enligt Tumle.
I mitten av september fick Tumle ont i ryggen. Det var någonting mitt i bröstryggen som tydligen hamnade fel och smärtan strålade ner i benet när han gjorde vissa rörelser, men annars inte alls. Man kunde aldrig veta när han skulle tjuta till, men höga tjut var Tumles "grej", så han skrämde oss halvt från vettet många gånger de följande dagarna.
"Bur-vila", sa veteriären.
Matte sydde ett värmande fleecetäcke åt Tumle, i den mest passande tummelfärg som man överhuvudtaget kan tänka sig.
I oktober kom både regn och snö, men även sköna dagar då man kunde ligga i solen. Tumles rygg var bra igen... och matte tog upp POTATIS!
I november återkom vintern. Tumle hoppade i snödrivorna och fick in något under huden mellan tårna, som så småningom blev en böld. Behandling mot furunkulos sattes in, men den gjorde ingen nytta. Så småningom tömdes bölden av sig själv och läkte ut.
Den 22 november dog Milles mamma Diddi, i en ålder av 13,5 år.
Natten till den 9 december fick Tumle ett slags "anfall", som visserligen gick över igen, men ändå gav ett förbud om att hans återstående tid börjar bli kort. Läs mera här > > >
Julfirande hos Morrmatte.
| 